Vad är väl En bal på slottet

Efter allt som varit denna månad kan man lugnt säga att det svänger bra. Mycket arbete har lagts ned på nätverkande under åren och så en dag damp det ned en inbjudan till en Bal. Inte vilken bal som helst men Ambassadörernas Bal här i Arizona. Väldigt trevligt men nu var det fullt pådrag att fixa upp sig och en passande utstyrsel. Vi började med mannen, en "black-tie" smoking skulle hyras. Det gick utmärkt och han tyckte faktiskt att den var riktigt bekväm. (Geolog eller inte så har han smak killen). Sen började det riktiga jobbet med att finna en klänning, skor och allt som skulle passa till. Flera affärer senare finner vi den som passar. En blå kreation som snäver tätt om kroppen, ve och fasa.. Hujedamej ska det se ut, men den är riktigt bekväm faktist och sitter där den ska. Tycker faktiskt jag ser riktigt bra ut. Sen var det skor och jacka.. skor var ett helt företag att hitta, blå skulle de va så de passar med klänningen förstås. Vi fann dem på fina skoaffären och de hade rea! Jacka hittade vi också. Tack för en sån tålmodig man!!
Lördagen kom med stormsteg och vi kom till balen i tid. När vi kom till balen stod de och filmade alla som gick in, kort på alla paren togs vid ingången med djungeln i bakgrunden (fint kort kommer senare). Det var fotografer och filmare där hela kvällen. När vi kom in fick vi Brasilianska drinkar och tilltugg, minglade med de andra finklädda gästerna, kollade på de brasilianska papegojorna och bjöd på krimskramset som var till försäljning. Mycket glitter var det...
Vid varje bordsplacering var en läderbok med en brasiliansk juvel i. Ken fick en Citrongul Kvarts sten och jag fick enVit Topaz. Bordet var dukat med djugelmotiv på dukar, servetter och blomster. Det var mycket tal från ganska tråkiga gubbar genom hela middagen. De hade parad med alla länders flaggor och ambassadörer. Sen var det dans, brasiliansk musik, det var riktigt medryckande och vi dansade om och om igen.
Ballonger föll sen ned över dansgolvet och det var vinster som man skulle hitta i ballongerna när man stampade sönder dem. Naturligtvis var vi sist från balen med värdinnan Karla som bjudit in oss. Kanon kul och vi kände oss naturligtvis väldigt fina.

Bullar och kakor

Här är det måndag och det är planering i fullgång inför Thanksgivings firande och SWEAs julmarknad till helgen. Baket startas imorgon bitti vid 7 tiden för att degarna ska få tid att jäsa. Mannen är bokad för att vara hemma och assistera naturligtvis. Kakdegar skall göras iordning ikväll så jag måste snabbt iväg till affären och skaffa alla grejer. Det blev en låååång lista.
Thanksgiving är ju på torsdag, med kalkon och alla tillbehör. vi firar med Jims familj uppe i Camp Verde och alla tar med sig mat till middagen. Ken ska göra skinkrullar med mjukost och oliver i. Jag ska göra pajer till efterrätten som vanligt.
SWEA julmarknaden slår igång på lördag och vi brukar alltid baka kanelbullar till deras försäljning. De går åt som smör i solsken och folk köper påsvis och äter på stället. Bra att det smakar! Jag ska även göra några matbröd och se hur det går. Har lovat att göra lingonmuffins också och kanske några småkakor om vi hinner.
Vi rapporterar senare hur det går...

Det är bråda dagar.. fast det är ju bara uppvärmning inför Julen, eller vad säger ni?

Emily

Emily, Kens mamma, gick bort den 5 november och vi kommer att sakna henne mycket.
Hon var född i Milwaukee, Wisconsin den 25 Juni 1932. Hon bestämde sig att flytta till Arizona när hon inte kunde få stopp på sin bil i halkan och körde rakt genom en korsning fast det var rött ljus, tur att hon inte krockade. Nu är det nog, och så skaffade hon sig en biljett till Phoenix, Arizona. Klokt..
Där träffade hon Kens pappa och de fick Ken tillsammans. Han var ju ett busigt barn och hon hade fullt sjå med att hålla honom i öronen. Hon jobbade som fastighetsmäklare och senare på bank. Hon gillade öknen och var mycket ute och campade med Ken och hans pappa.
Efter att Kens pappa dog 1977 fortsatte hon att jobba och träffade senare sin följeslagare Jim. Jim och Emilys främsta intressen var att resa, husdjuren och att sköta sina trädgårdar både här i Arizona och utanför Seattle.
Ken minns alla gånger Emily bakade till hela hans skola. Han och hans kompisar fick lov att springa flera gånger mellan huset och skolan, tvärs över vägen, med kakburkar så alla barn fick kakor. Emily gjorde också pannkakor varje söndagsmorgon och Kens kompisar visste det och brukade ringa på och få sitta i köket och äta så de storknade.
Vi tackar alla som ringt, sänt oss kort och brev.
Ken och Lena

Planering

Ja, ska man vara borta en vecka så är det ju lite mickel med att packa och sånt. Kanske inte så konstigt men här är vi ju vana vid 31C värme och dit vi ska blåser det och är ganska kallt. Man får packa varmkläderna och rejäla fot-don. Maken älskar ju att vandra omkring så man får ta med sig riktiga grejer. Vi kommer ju att ha stuga där med kök och allt, så lite mat och enkla grejer ska också med.
Sen kära nån, finns det ju badkar med jacussi där i stugan.... jag ska ligga i blöt varje kväll tror jag.. måste komma ihåg att fixa sånt där badsalt som luktar gott. Man kanske ska ta med hårinpackning och scrub och fot grejer också medans man ligger i?
Har internettat runt för att se vad som finns där att göra och vi har fått ganska bra koll på omgivningarna så vi kan planera. Sen måste ju en bra bok med.. så vi kan slöa också..
Kollade in på mapquest för att kolla körvägen, maken blir galen för han har ju kört den där vägen tusentals gånger, men ändå.. här kan ni kolla "karta".
Måste ha med lite små plastpåsar om man är ute och går och hittar snäckor eller fina grejer på stranden eller hur? Listan blir lång? Jag får nog kolla och tänka lite till tror jag.. hejsvejs..

Semester

En vecka kvar, sen bär det iväg på äventyr. Vi ska köra hela vägen.. spännande, fast långt. En vecka i en lite by som heter Point Arena som ligger på kusten norr om San Fransico i Californien. Det är nog lite kallt så här års där vi Stilla Havet men väldigt vackert. Vi ska bo i en stuga och det finns mycket att göra och se i området. Bland annat simmar valarna förbi så kanske vi ser dem där ute i havet.
Man kan också gå ut och vandra i de vackra skogarna med Red Wood träd och kanske vi hinner med att åka kanot längs med floden. Man kan också fiska och fånga krabbor, det vore gott till middag.
Åker man efter kusten är det så vackert och man ser havet ända till horizonten. Stilla Havet är ju det största havet som finns. Havet går ju ända till Japan, Kina och Australien.
Lite längre norrut från där vi ska bo finns en stad som heter Mendocino, där börjar vindistriktet och man kan fara runt och kolla hur de gör vin. Man kan säkert smaka också.
Jag hoppas veckan inte går allför fort så vi hinner med att se mycket men också får tid att slöa och bara gå på stranden. Jag ska ta så mycket kort som möjligt och skicka sen.