Öken Påsk

Vi städade trädgården och for med allt klippet till soptippen. När vi lastade av såg vi en baddare till Gecko på flaket i bilen. Tur att han inte for av med allt skräp. Stoppade killen i min handväska så han inte skulle smita och vi for hem och släppte ut honom igen vid huset. De där små rackarna är ju bra att ha då de äter upp Svarta Änkorna. Detta är en typsik leopardgecko. Vi har även dem som är ljusare men snabba som tusan även dem.

Helgen fortsatte med en rundtur över Indian landet där vi såg en skylt med "Indian Bread Today!".. snacka om att vi svängde snabbt och hittade stället som sålde Indianpankakorna. Bara några trädstammar ihopsnurrade med andra grenar och vips har man ett snabbmatställe. Vi gottade oss med Navajo Tacos och sen som grädde på moset "efterrätten"... mmmmmssss inget går upp mot indianpankakor med pudersocker och honung.. eller vad sägs?

Portionerna var så stora att vi inte behövde laga mat på hela helgen.. Det var bara och dela upp och ta fram till nästa måltid. Gott, gott, gott.. Och det bästa av allt.. vi hade sett skylten förut bara på lördagar och åkt dit och de hade stängt för att maten tagit slut.. nu fick vi reda på att de har minsann öppet tisdag till fredag varje dag och bara när de har lust på lördagar.. där fick vi!! Men nu har vi det bästa snabbmat stället i världen bara 15 minuter hemmifrån.. Tjipp..

Tonto Natural Bridge

En söndag för två veckor sedan tog vi ut bilen för en sväng upp i bergen. Vi har ju haft en regnig vinter och då ser vi ju naturligtvis fram emot en strålande vår med mycket vårblommor.

Färden gick upp emot Payson och Tonto State Park där man kan se världens största naturliga valvbro. Vi tog av stora vägen in till Parken och det var mycket brant och kurvigt neråt sedan öppnade det upp sig till en stor dal med grönt gräs som breder ut sig.

Väl inne i parken for vi längst ned och parkerade där vandringsleden tar en ned utmed bergssidan för att se bron nedanifrån. En liten bäck flyter fram till kanten och forsar ner på stenarna under samtidigt som dalen som bron överbryggar är ett rinnande vattendrag det med. Med kameran i högsta hugg togs många bilder och vi fick ett kort på oss båda av ett annat par som också ville ha en bild av dem. När vi beundrat det naturliga underverket går vi tillbaka och tar en fika utmed ån som har Iskallt vatten. Naturligtvis måste man ju doppa händerna och känna efter, fingrarna nästan frös av..

Att klättra upp igen tog sin runda tid. De hade lagt stockar som en trappa men stegen var av olika längd och höjd så det var ett företag att få in rytmen där. När vi kom upp tog vi bilder både rakt uppifrån och från andra sidan av grottan som ån gröpt ur. Väldigt vackert och uppe vid infarten till Parken stod körsbärsträden i full blom som ni ser.

Skandinaviska festivalen 2010

Den 6 mars jobbade vi för SWEA Arizona på den årliga Skandinaviska Festivalen här i Phoenix. Det kom över 1,200 besökare och många stannade vid vårt bord för att prata eller köpa svenskt hantverk. Tack till Agneta, Anita, Britta och Marita som också hjälpte till.

Nu jobbar vi i SWEA Arizona på att initiera ett Travel Scholarship för amerikanska elever som kommer att åka till Sverige och studera på någon utbildning där.

Folk äldre än 40 borde vara döda!

Enligt dagens lagstiftare och byråkrater borde de av oss, som var barn på 40-talet, 50-talet, 60-talet, och 70-talet inte ha överlevt. Våra sängar var målade med blybaserad färg. Vi hade inga barnsäkra medicinflaskor, dörrar eller skåp, och när vi cyklade bar ingen av oss hjälm. Vi drack vatten från trädgårdsslangen.

Vi åt bröd med smör, drack läsk med socker i, men blev aldrig överviktiga, därför att vi alltid var ute och lekte. Vi delade gärna en läsk med andra och drack ur samma flaska, utan att någon dog av det. Vi använde timmar på att bygga lådbilar av gamla skrotade saker, och körde i full fart ned för backen, bara för att lite senare komma på att vi hade glömt att sätta på bromsar. Efter några turer i diket lärde vi oss att lösa problemet. Vi gick ut tidigt om morgonen för att leka ute hela dagen, och kom hem först när gatubelysningen blev tänd. Ingen kunde få fatt i oss på hela dagen - ingen hade mobiltelefon.

Vi hade ingen Playstation, Nintendo eller X-boxar - i det hela taget inga TV-spel, inte 99 TV-kanaler, inget surround-sound, hemdatorer eller chatrooms på Internet. Vi hade vänner! Vi gick ut och fann dem! Vi ramlade ned från träd, skar oss, bröt armar och ben, slog ut tänder, men ingen blev stämd efter dessa olyckor. Det var olyckor! Inga andra kunde få skulden - bara vi själva. Vi slogs, blev gula och blå och lärde oss att komma över det.

Vi hittade på lekar med pinnar och tennisbollar och åt jord och gräs. Till trots för alla varningar, så var det inte många ögon som blev utstuckna. Vi cyklade och gick hem till varandra, bankade på dörren, gick rakt in och blandade oss i samtalet. Vissa elever var inte så kvicka som andra i skolan, de fick helt enkelt gå om ett år. Vi fick äta jordnötter.

Åkte bil utan bälte med föräldrar och andra vuxna som rökte i bilen. Fick aldrig skjuts utan fick ta oss fram själva gående, eller per cykel. Ritade med tuschpennor med ämnen som är förbjudna idag. Denna generation har fostrat några av de mest riskvilliga, de bästa problemlösare och investerare någonsin. De sista 50 åren har varit en explosion av nya idéer. Vi hade frihet, fiasko, succéer, förälskelser och ansvar, och vi lärde oss att förhålla oss till alltihop.

Eftersom du är en av dem. Grattis!!!

Förmedla ett varmt medkännande till andra som upplevde den stora lycka att växa upp som barn och nu har haft turen att överleva 40 år av livsöden och naturlig levnads påverkan.

Stjärna, stjärna...

Pepparkaks bak med med dunder och brak, julen är här och familjen är där.
Och man undrar när den stora pepparkakshustävlingen skall gå av stapeln?

Förra årets vinnare var ju den slipade, kökssäljande, design syrran.
Har hon månne glömt att bjuda in och nu inte tar sitt ledande ansvar?

Vi timar emot den mörka nattens stjärnklara fäll, finns Där något tecken.
Frågan är, Är verkligen Tomten far till alla barn?